The Canadian brother


Vad gäller följetongen kring min pickup så har det hänt en hel del saker den senaste tiden. Visserligen mest tråkiga, men även en del lite roligare. Om HBO Nordic vill göra en TV-serie om alla turer kring min olycksdrabbade pickup så är det bara att höra av sig! Storyn tar nu en ny vändning…

På väg till verkstaden förra måndagen så kändes automatlådan sämre än någonsin, men jag antog att det hade med den defekta motorn att göra. När bilen väl hissades upp så visade det sig tyvärr att två dåligt svetsade fästen hade släppt och att godset i lådan spruckit. Om det finns en gräns för hur mycket otur man kan ha med en bil så borde jag uppnått denna nu.

Lådan är tyvärr så pass trasig att en ny måste ordnas. En General Motors TH700R4-automatlåda, men så klart i 4×4 utförande och tyvärr inte lika vanlig som till ”vanliga” jänkare. Jag övervägde faktiskt en kort sekund att sälja bilen och ta den bittra förlusten. Men det står ju faktiskt en nyinköpt V8 på en pall på verkstaden…

Började söka växellådor på internet och hittade visserligen några få, men att betala 5000 kr för en ”ej testad” eller över 12000 kr för en renoverad kändes verkligen inte kul…

Av en händelse så fick jag syn på en annons som var från Sundsvall. Det var en avställd GMC Sierra ’88 pickup som såldes som renoveringsobjekt. General Motors tillverkar bilar för både USA och Kanada och detta är faktiskt min Silverados ”brorsa” av samma årsmodell. Det står GMC på grillen och en del saker är olika, men i grundstomme och på de flesta punkter är de tvillingar. Växellådan är förstås densamma.

Allt gick sedan väldigt fort… Jag skambjöd på den, fick loss den och nu står ”vraket” på min gård. Skärmkanterna är i princip uppätna av rost men det har ju inte så stor betydelse. Det är en enda ägare på bilen sedan den togs i drift, vilket nästan är lika unikt som bilen i sig. Bortsett från rosten så är den – i alla fall i mina ögon – en riktig skönhet… (klicka gärna på bilden ovan för att förstora den)

Mitt i all denna, till synes outsinliga otur så hade jag kanske jag för en gångs skull en gnutta tur..?

För pengarna fick jag faktiskt en växellåda, som jag dessutom provkört och som bevisligen fungerar. Men även ett helt reservdelslager till min Silverado. Inklusive ännu en motor, visserligen ”bara” en 305:a men den går som en klocka. Bara flakkåpan som medföljde går att sälja för minst 4000 kr och motorn borde kunna inbringa ännu mer. Det skulle då innebära att växellådan i princip blev gratis…

Sunt förnuft har förstås redan lämnat handlingen, men givetvis ska växellådan flyttas till min Silverado så den kan bli körklar någon gång i sommar. Men det svider verkligen att ”ta död” på en så fin bil som denna unika GMC Sierra.

Summa summarum så har jag nu alltså två pickuper och hela tre V8-motorer! Hur hamnade jag i detta..?

Drive-By Truckers – ”Hell No, I Ain’t Happy”

V75 12/10 "A New Order"


Ur travsynpunkt en riktigt mörk höstvecka där givetvis den tragiska branden i Timo Nurmos stall är det som förmörkar allra mest. Dock tätt följd av fler trista bevis på hur utländska s.k robotspelare systematiskt undergräver spelsäkerheten och ”snor pengar” ur vår V75-pott, samt slutligen att en av de travbloggar jag högaktat och följt sedan jag själv började blogga nu har valt att lägga ned…

Även för egen del har tanken på att lägga ned bloggen kommit och gått under en tid, men jag har dock bestämt mig för att kämpa vidare ett tag till. Jag har trots allt gnetat på med detta sedan 2009, trots att antalet läsare som alltid gått att räkna på den ena handens fingrar. Jag har dock varken brytt mig alltför mycket i detta faktum eller försökt att marknadsföra bloggen på något aktivt sätt.

Även ur spelsynpunkt har hösten varit tung, med uteblivna vinster under en längre tid. Jag ska dock inte sticka under stol med att detta säkert hänger ihop med bristande motivation och därmed mindre tid till travstudier. En ond cirkel, med andra ord, som behöver brytas…

Jag har därför valt att avstå helt från att tippa själv denna vecka och endast köpt andelar för min och jobbets räkning. Tråkigt, kan förstås tyckas, och jag är givetvis böjd att hålla med. Vitsen med att ha en travblogg är att redovisa sina egna system. Men om alternativet är att lägga ned, så provar jag detta en kortare tid, så får vi se om suget återvänder med tiden…

Av denna anledning har jag endast skummat igenom startlistorna och känner nästan en lättnad över att slippa bena ut detta getingbo… Omgången känns osedvanligt svårlöst och med ett förhållandevis litet system som mitt så skulle det kännas som att kasta pil med förbundna ögon…

Ett av alla ljus i höstmörkret är förstås min Chevy pickup som går som aldrig förr och jag bränner bensin som om jag vore aktieägare i ett oljebolag (vilket jag faktiskt är, fast mer om det en annan gång). Motorn går riktigt fint numera och jag bjuder därför på en liten film som i alla fall får mina mungipor att stiga… Nu kör vi!

[ VISA RESULTAT ]

All trucks, no horses

Det var ett tag sedan jag skrev något om ”trucken”. Just nu är det hektiskt värre med husbygget och huvudet snurrar lite… Varken jag eller frugan hinner med våra bloggar, men det är förstås ett av de allra minsta bekymren. Det drar ihop sig till semester och aldrig har den väl varit så efterlängtad! Mitt i husförsäljningar, tomtplaneringar, hästköp och husbyggen (mer om detta på frugans blogg) så har jag jagat på med att försöka få min gamla pickup i allt bättre ordning…

Som jag tidigare skrivit så gick besiktningen vägen till slut. I sista stund ryckte frugans syrras mans farsa in som en räddare i nöden och svetsade det sista på rambalken. Skönt att bespara brorsan på en grej i alla fall! Besiktningen är nu äntligen avklarad och det är ett år till nästa fight! Stort tack till både brorsan & Janne för hjälpen jag fått!

Min blivande grannes farsa hjälper mig att svetsa rambalken. Otroligt att ingen mygg fastnade på bilden då det måste ha varit några miljoner av dem just vid oss!

Sundsvall Cruising stundar denna helg och jag hade verkligen hoppats kunna delta. Nu när bilen är besiktad så behöver tyvärr en del göras åt hur motorn går. Jag har visserligen tyckt att den gått lite ”hostigt” och att det ibland knackar lite, men har förstås av prioriteringsskäl låtit det passera tills vidare. Jag tänkte att en slutjustering av tändning etc inte tar alltför lång tid! Jag är dock inte så kunnig på området…

En erkänt kunnig ”V8-doktor” har nu fått lyssna, känna och skruva och han hade tyvärr en del dystert att säga om motorns kondition. Förhoppningsvis inga allvarligare problem dock, men jag har bestämt mig för att hoppa över cruisingen. Motorn går helt enkelt inte så bra, det är ventiler som knackar, tändning som felar och alla cylindrar jobbar inte som de ska. Förhoppningsvis går detta att fixa utan att riva motorn allt för mycket, men det är knappast läge att visa upp den för entusiaster! Så tyvärr faller jag alltså åter på målsnöret… Suck!

På egen hand har jag i alla fall pysslat på med lite andra saker, som t ex lastgallret som jag monterat ned och målat svart. Även lite kabeldragning av belysningen, den fungerade inte innan men gör det nu. Ser riktigt snyggt ut! Har även rivit ut hela soffan i hytten och bytt ett trasigt passagerarbälte samt fixat lite med glappa kablage till sub och högtalare. Har nog aldrig haft en bil med tyngre ljud!

Lastgallret nylackat i svart, lamporna lyser och de mindre ”findäcken” är på plats. Fast, de är förstås inte så små de heller…

Slutligen har jag åter lagt på de smått olagliga 33-tums ”fetdäcken” för att köra dem under sommaren och spara på mina nyinköpta ”findäck”. De nyinköpa däcken är ett par 265/75 R17 på aluminium fälgar (med Chevy-logo). Hm, jag tror jag faktiskt att jag gått och blivit lite av en ”däckfetischist” (om det nu finns något som heter det)! Kan tillägga att jag ägnade åtskilliga timmar med vit däckpenna på 33-tummarna…

”Fetdäcken” åter på plats! Lite opraktiskt med vit bil och däck som går utanför skärmarna… Som tur är så är smuts aldrig snyggare än på en pickup!

En gammal Chevy pickup med 25 år på nacken är så klart en sliten sak, och att börja bättra på lacken och putsa på småskavanker finns inte på agendan. Bakre stötfångaren har t.ex fått en rejäl törn av något större (träd, sten, bil etc) och är bucklig och hänger en aning på ena sidan. Kort sagt, en vintage ”beat-up truck” så som den ska vara! Den har varit med om en del och det ska synas…

Jag vill dock att V8:an ska gå som en klocka och morra som en tiger, och det gör den förhoppningsvis också om bara någon vecka! Men cruisingen är redan imorgon och det är bara att inse faktum att jag inte hann… Trist, men det var inte därför jag köpte bilen. Och jag hoppas förstås att min gamla Silverado står ute på gården även nästa år. Fast det är förstås en ny gård, ute på landet och med hästar alldeles intill…

Projekt Silverado – del 2

Åtskilliga timmar i garaget har det blivit med min bror och min bil. Förutom allt jag redovisat tidigare så har vi nu även bytt bromsbackar och cylindrar bak på bägge sidor. Pillrigare och mer tidskrävande än vad jag hade räknat med! Efter detta var dock alla tvåor åtgärdade och glad i hågen besökte jag i morse Den Allsmäktiga Bilprovningen.

Insidan av trumbromsarna är ett virrvarr av fjädrar som drar och spänner åt olika håll. Men brorsan har fått ihop allt på rätt sätt och bromsarna fungerar nu bättre än någonsin…

En smula nervös var jag förstås och jag avböjde möjligheten att gå och sätta mig och få en kopp kaffe. ”Jag är gärna med och tittar” svarade jag och hängde sedan tyst efter de bägge kontrollanterna som en förhoppningsfull hund…

Lagning efter lagning godkändes och jag gjorde mentala avbockningar i mitt huvud. ”Det här går ju bra…” hann jag precis tänka när slutligen den svetsade rambalken skulle kontrolleras. Tydligen föll inte lagningen dem i smaken och de ville ha ”både längre och tjockare plåt”.

Aj, aj, aj! Så tufft att falla på målsnöret!

Dessutom börjar tiden rinna ut rejält nu, och efter nästa måndag väntar i värsta fall fullständig ombesiktning. Tillbaka på jobbet kastade jag mig därför över datorn för att boka en ny tid för efterkontroll, väl medveten om att även denna vecka innehåller extra helgdagar och därmed färre tider. Mycket riktigt! Det fanns bara en enda tid kvar, vilket var nu på fredag, och givetvis bokade jag den snabbare än en kobra!

Nu får jag nästan be min käre bror på mina bara knän att han kan finna tid att hjälpa mig under veckan. Om man ska se nåt positivt med det hela så är jag glad att det inte var bromsarna som underkändes. Dessutom får jag förstås vara glad att jag hann få den sista tiden för efterkontroll! Bara att spotta i nävarna och ta på sig verkstadskläderna igen… It ain’t over yet!

[ Fortsättning följer… ]

Lite snack och mycket verkstad! Och snart ska vi tillbaka hit igen. Jag hade förstås hoppats att det skulle dröja lite längre, men det är bara att kämpa vidare…

Projekt Silverado – del 1

När jag för en tid sedan köpte en gammal Chevy Silverado pickup så var jag ganska medveten om att jag inte bara skaffade mig en bil, utan snarare en hobby! Bilen besiktades förra månaden och jag var faktiskt lite nervös. Framför allt för att jag kanske måste gå därifrån till fots! Men det blev inget omedelbart körförbud, men väl sju stycken 2:or! Det kunde förstås varit värre, och dessutom såg i alla fall några av dessa 2:or relativt lättfixade ut…

En sprillans ny styrled och styrarmslagring på plats…

Utan min yngre bror, som jobbar på bilverkstad och därför kan det mesta om bilar, så hade jag nog gett upp, sålt bilen och satt upp förlusten på lärdomskontot! Men brorsan och jag satte igång ganska omgående. Trasig positionslykta fram, samt styrled och styrarmslagring höger fram fixades relativt problemfritt! Tre 2:or mindre, bara fyra kvar…

Igår eftermiddag tog vi oss an oljeläckaget från växellådan samt den ojämna bromsverkan fram/bak som påpekats. En felaktig strålkastarinställning fixades förresten på fem minuter! En mindre, nere på tre 2:or nu…

Oljeläckaget från växellådan har dock oroat mig lite, och jag har sett ett ”värsta scenario” framför mig med byte av växellåda till hiskeliga kostnader. Det verkar dock inte behövas då min bror upptäckte en slang som var dåligt åtdragen… Vips, en till enkel 2:a fixad! Ibland ska man ha lite tur också! Bara två kvar nu…

Rambalken svetsas och ännu en 2:a är väck! Yihaa!!

Därefter blev det lite svetsarbete på en bakre rambalk som hade en rostspricka. Ett rent rutinjobb för brorsan som svetsade igen större delen av sprickan och därefter svetsade dit en stödplåt mot balken. En till 2:a fixad och alltså bara en kvar…

Men, som alltid när man skruvar med bilar så måste alltid medgång åtföljas av motgång! Den sista 2:an handlade om ojämn bromsverkan fram/bak, dvs bromsarna tar för mycket baktill. Vi luftade bromsarna men tyvärr hjälpte det inte helt och hållet. Det tycks som om den enda lösningen är att byta bromscylinder på höger bak. Mer utgifter, men som jag nämnde inledningsvis så är detta en hobby och alla hobbies kostar!

Ojämna bromsar på en 2,5 tons pickup känns rätt väl och är inte angenämnt…

Från sju 2:or så är vi nu nere på en enda, och den fixar vi snart. Det innebär att jag med största sannolikhet kommer att kunna delta i Sundsvalls Cruising i juni. Det vore förstås sjukt kul, inte bara för mig utan även för mina döttrar som också sett fram emot detta!

Upphissad till taket… I mina ögon en skönhet som kan beundras ur alla vinklar!

För egen del har jag mest sprungit runt och fotat (annars hade ju inte dessa bilder funnits) och frågat brorsan om ditten och datten. Det är verkligen kul att ha bilen upphissad och spana runt under den och dessutom ha möjlighet att fråga om allt. Noterade t ex att det tydligen sitter ett lite tjockare rakt avgasrör som förklarar det lite extra sköna V8:a mullret! För övrigt är det givetvis superkul att få vara med och spana och förhoppningsvis fastnar alltid något…

[ Fortsättning följer inom kort… ]